Lång arbetsdag och en sommar hemma

En tretton och en halv timmars arbetsdag på en fredag efter en helgdag, jo man tackar. Känner mig en aning seg och sliten.

Den här veckan fick vi veta att vi kommer jobba hemifrån över hela sommaren. Företaget följer regeringens linje om att jobba på distans enligt möjlighet, så det betyder hemmakontor augusti ut. Och jag har faktiskt inget emot det. Inget låter bättre än en sommar hemma just nu. Får se när vi måste återgå till kontoret.

Bentley 3 år

Två dagar sedan fyllde min lilla pojke tre år. Söta, lilla, stora Bentley som nästan är hela min värld. Snälla, envisa, gulliga, leksamma Bentley som alla tycker om. Visst hade jag drömt om Berner sennen i över tio år innan vi skaffade honom, och tyckte om Berner sennens allmänna lynne, men att just Bentley är som han är var som att vinna på lotteriet för oss som skaffade vår första hund.

Bentley är det finaste som finns. Om det är något jag är glad över, är det att vi verkligen har gjort, och fortfarande gör, det mesta av varje dag. Varendaste en dag är jag tacksam för honom, och ger honom oändligt med kärlek och uppmärksamhet. Kanske därför han är en sån mammas pojke.

I november var det äntligen dags för röntgen av armbågsleder och höftleder, det vill säga de röntgenbilder Bentleys officiella utlåtande skulle basera sig på. Själva röntgen gick av stapeln i Esbo, och allt gick bra med nersövningen. Sedan väntade vi ängsligt på resultaten. Bentley fick bästa möjliga resultat på båda armbågsleder 0/0 och nästbäst på båda höftleder B/B (bäst är A/A). Två av Bentleys syskon har även deltagit i lynnetest, men det vet jag inte om vi är intresserade av.

Inte mycket har ändrat i Bentleys liv nu under det senaste året. Inga nya familjemedlemmar (eller jo en häst men de har inte träffats). Inga nya omgivningar. Inga nya hobbyn eller trick. Samma rutiner, samma mat, samma vikt. Det enda som är lite annorlunda, är att vi trimmat Bentley. Berner sennen har en dubbelpäls, framavlad för att klara av kalla omständigheter i Schweiz. Den dubbla pälsen sägs även isolera från värme, dvs. håller hunden svalare. Därför har jag starkt varit av den åsikten att Berner Sennen inte ska trimmas ner, pga av att pälsen gör nytta.

Men… efter förra sommaren ändrade jag mig. Bentleys tjocka päls gjorde det nämligen väldigt svårt att torka honom helt och hållet efter att han simmat. Och som ni som känner Bentley vet, så älskar han att simma och springa i vattnet. Pälsen var alltså fuktig väldigt länge och i sommarvärmen fick han till påföljd av det en massa hotspots, alltså en hudinflammation som varar och är mycket sjuk. Under behandlingstiden måste vi förbjuda honom att vara i vatten, och ändå fick han så många hotspots efter varandra att vi var tvungna att besöka veterinären.

Så ja, vi vill med alla medel förhindra det samma från att hända denna sommar. Så till slut beslöt vi för att trimma ner hans päls hos en trimmare. I början var det konstigt att se honom med kort päls, men nu känns det konstigt att se gamla bilder på honom med lång päls. Och det viktigaste är att han redan har det märkbart bättre. Han flåsar inte och han orkar bättre. Jag är alltså väldigt nöjd med vårt beslut, och kommer att hålla honom korthårig i alla fall över sommaren.

Äntligen fredag

Redan i onsdags önskade jag att det vore fredag, och nu är fredagen äntligen äntligen här!

Det har varit mycket på jobbet, vilket jag egentligen tycker om, men ändå är jag glad för några lediga dagar.

Fredagen till ära hade vi träning med Runo, och det gick jätte bra. Han har de senaste dagarna fått så mycket beröm att jag snart spricker av glädje. Han har också varit en dröm att rida den senaste tiden.

Eftersom det snart är dags för hästarna att gå ut på bete, måste vi nu sakta göra dem vana med färskt grönt gräs igen, för att undvika magproblem. Så idag var första dagen Runo fick beta en stund, ännu i lina. Vi höll första gången kort, bara 10 minuter, men det kändes ändå så somrigt. Hästar + grönbete = sommar.

Smak av sommar och skumpa

Nu har det firats. Som det har firats. Först ut var morsdagen i söndags. Då åt vi morsdagslunch med nästan hela familjen, och fick världens godaste jordgubb- och blåbärstårta till efterrätt. Tårtan smakade sommar, som färska jordgubbar alltid gör! Perfekt för att fira alla fina mammor. Familjehäng deluxe.

Kolla på den här fina pionen förresten. Vet inte om det syns på bild men den är gigantisk! Var tvungen att mäta och den är 18 cm i diameter, största och finaste jag sett! 😍

🎈6️⃣0️⃣🎈

Igår firade vi minst lika stort då min mamma fyllde sextio år. Då blev det förstås skumpa, ballonger och presenter för att fira den stora dagen! Min present till henne var att så fort den här jäkla Koronan är över, ska vi bo på ett spahotell, bara hon och jag. Det ser jag framemot. ❤️

Ensam hemma

Idag ska jag äntligen hämta hem Jani som varit på sjukhus sedan natten mellan torsdag och fredag förra veckan, dvs. 6 dagar nu.

På torsdagkväll när jag kom hem från stallet sa jag till Jani att jag var hungrig. ”Jag med”, sa han. Jag hoppade i duschen för att skölja av mig stallslukten och när jag kom ut sa Jani att han inte skulle äta trots allt, då han hade lite ont i magen.

Tre timmar senare var han så sjuk att han spydde.

Tre timmar efter det var han så sjuk att han inte kunde ligga, sitta, stå eller gå, men försökte ändå somna. Men det gick inte. Kl.00:20 hade jag slumrat till och vaknade till att han bad mig köra honom till sjukhuset.

Vägarna var toma där jag gasade fram i den kalla natten, och Jani hade så himla ont stackaren. ”Värre än min vanliga bukspottkörtelinflammation”, sa han och då visste jag det var illa. Som tur ligger sjukhuset så pass nära, och kl.00:49 körde vi upp till jouren. En vakt mötte oss och sa att jag inte fick följa med, pga. Korona. Så där vinkade jag av Jani som hukad gick genom dörrarna med vakten.

Jag satt och väntade i bilen på parkeringen och en timme senare hörde jag äntligen av Jani, som meddelade att medicinerna sakta börjat verka och att han precis kommit ur röntgen. Jag försökte slumra till, men det var omöjligt och 02:30 meddelade Jani till slut att det nog var bukspottkörtelinflammation trots allt, och att han skulle bli inlagd på avdelningen. Så för mig var det var bara att åka hem och försöka sova.

Han har kronisk bukspottkörtelinflammation, och har haft det sedan barn, så det är inget nytt för honom, men det har gått några år sedan han senast var riktigt sjuk. Kan inte ens föreställa mig den smärtan. ”Jag skulle inte ha klarat av en enda minut till”, sa han senare när jag pratade med honom.

Ska bli skönt att ha honom hemma igen, har varit konstigt och tomt utan honom ❤

Seglivade sticklingar

I det här inlägget nämnde jag visst kort att jag hade besökt Plantagen och köpt sticklingar. Vet ni vad jag gjorde sen? Jo, jag glömde sticklingarna i bilen i tre dagar och de var alldeles små och skruttiga när Jani upptäckte dem.. Jag tog dem in, gav första-hjälpen i form av vatten och planterade om dem nästa dag och voilà, så här fina är de nu.

Det är två palettbladssticklingar och två pelargonsticklingar. De står på en bricka på köksbordet, vid fönstret för maximalt solljus. Lyckades bara få snöret på ena persiennen att fastna i det finaste bladet på en av pelargonerna och drog således itu bladet, men som sagt, seglivade sticklingar.

Det kom ett paket på posten

Förra veckan när jag gick för att hämta posten var det ett tjockt kuvert i vår postlåda. Ett paket. Vad i hela.. tänkte jag. Jag hade ju inte beställt något? Eller? Paketet var alltså addresserat till mig så jag kunde inte hejda mig utan öppnade paketet prick där jag stod vid postlådan.

Och det blev ännu mer konstigt när jag drog upp en chokladplatta från paketet? Och en mindre chokladplatta? Och en ask salmiak? Vad är det här, tänkte jag. Har min kompis Linda skickat det här? Eller Jessica? De är sådana som skulle kunna hitta på något sådant.

Men så tog jag en närmare titt i kuveret, och där ihopskrynklad låg det visst en lapp. Det visade sig vara från jobbet! De ville komma ihåg oss alla som jobbar hemifrån med ett litet godispaket, vad gulligt! Vilken rolig idé, det uppskattades kan jag berätta. Chokladen försvann ganska snabbt, hehe, men salmiak asken har jag brevid mig här när jag skriver.

Första turen ut till stugan

I söndags behövde mamma och pappa hjälp att få i bryggan på stugan efter vinterförvar, så vi hoppade i bilen med Jani och åkte för att hjälpa. Har väl varit på stugan en eller två gånger under vintern men för Jani var det första gången sen förra sommaren. Att få i bryggan markerar början av stugsäsongen, även om det känns länge kvar till värme och första doppet. Igår var vattnet bara +11 grader ännu, så jag väntar tills det nästan blir dubbelt upp.

Himlen var blå, sjön var blå och solen värmde. Efter att vi fått i bryggan satte vi på trappan till stugan en stund, drömde om sommaren och pratade om vad som borde göras. Som att måla hela utsidan av stugan, måla bastun och olja terassen. Finns alltid saker som borde göras.

Vappenlunch, videosamtal och veckoslut

I fredags var det vappen och flickorna skulle vara med oss över helgen så vi körde till Esbo till Janis mamma där flickorna hade varit övernatt och hämtade upp dem där. Vi åt valborgslunch, drack kaffe, hade videosamtal med Janis farmor som bor i ett ålderdomshem och inte kunde vara med oss, hundarna blev omklappade och vädret var toppen – soligt och 10 grader. Det är som jag sa till Jani, vappenvädret är ju traditionellt riktigt uselt, ofta med årets sista snö och slask, men såklart är det fint väder i år när ingen får göra något eller träffas någonstans. Men ja ja, så kan det gå.

Jani hade byggt ihop trampolinen på bakgården så det enda flickorna gjorde under veckoslutet var att hoppa i trampolinen och bada i bubbelpoolen, två av deras favoritsaker. Men vi lagade även mat, tittade på film, tog tupplurer, fick glass och bulle hos min mamma och pappa, och spelade uno.

Trots långt veckoslut gick tiden fort och på söndag förmiddag när jag stack iväg på träning med hästen så körde Jani hem flickorna.

Om ni ser en klarblå prick på höger sidan av bilden, i mitten så är det Runo i hans fina täcke han fick ha på sig efter träningen på söndag.
%d bloggare gillar detta: