Egypten, del 20

Ja då var resan till Cairo avklarad. Det var så roligt att få åka till Cairo, det var helt otroligt. Starten gick på natten mellan onsdag och torsdag kl.01.30, då bussen hämtade mig och den finländska guiden Kirsi utanför där vi bor. Sedan åkte vi till hotellen och hämtade upp turister från olika hotell som skulle med. Vi hade ganska tur med transportmedlet; man måste vara över 14 stycken för att få en stor buss, och vi var endast 8, så vi skulle åka med en coaster (en mindre typs buss) men som tur hade coastern gått sönder en stund innan så vi fick ändå sen en stor buss. Alltså hade vi alla ungefär 4 bänkrader per man att breda ut oss på, jag och de flesta använde oss av bara 1 bänk per man, men det var skönt ändå.

Jag hade som jag nämnde tidigare inte gått och sova innan starten, eftersom det inte var nån idé. Väl på bussen var jag så ivrig att jag inte fick sömn där hellet. Först när vi kommit en bit utanför Hurghada kunde jag slappna av helt och somnade in. Jag sov ganska länge och vaknade först när vi stannade för frukostpaus ungefär kl.5.50. Vi stannade vid en rastplats där man kunde äta frukost och gå på toaletten, och samtidigt steg solen upp över öknen, och himlen lös upp i alla möjliga olika färger. Det var så otroligt fint, och lugnande.

Efter frukostpausen hade vi ännu tid att sova, vilket jag gjorde, innan vi anlände till Cairo. Första besöksmålet i Cairo var Mohammed Alis Alabastermoské. Denna fina moské är belägen på en kulle och man hade en bra utsikt över Cairo därifrån. Efter moskéen var det dags att besöka Egyptiska muséet. Här fanns det saker från hela Egyptens historia; statyer, sarkofager, mumier och tusentals saker som hittats i Tutankhamons dödsgrav. Här fanns också ett speciellt mumierum där man kunde se på mumier av de gamla Faraonerna. Besöket till muséet var verkligen roligt, och vi fick en fin guidning i början, och kunde sedan gå och titta lite på egen hand.

Efter muséebesöket var det redan lunchdags och vi stannade vid en båt vid Nilen som omvandalts till en restaurangbåt. Där var det fullt och hektiskt och maten var inte speciellt bra, men i och för sig var det roligt att få sitta på en båt på Nilen och äta lunch. När alla hade ätit klart var det dags att åka till Cairos största basaarområde Khan El-Khalil. Där lämnade vi turisterna, och så gick jag och Kirsi och utforskade området på egen hand. Hela basarområdet var mest sagolikt med tusentals små gångar hit och dit och en massa försäljare som sålde allt mellan himmel och jord. Vi hade jätte roligt då vi försökte navigera genom alla dessa små gångar och grändar. Bästa skrattet fick vi åt försäljarna som förstås säger och skriker olika saker för att få turisternas uppmärksamhet och få dem att stanna och köpa någonting. Vi fick bl.a. höra ”I love you”, ”Beautiful girls”, ”Nice body” och allt det där vanliga, men priset tog nog en försäljare som skrek till mig ”For you, I kill my wife”. Jag fick mig verkligen ett gott skratt. Några små fynd gjorde vi båda på området, och jag hittade bl.a. en söt liten träask i form av en Skarabé. Skarabén är en Egyptisk avbild av den heliga pillerbaggen, skarabén är en symbol för liv och återfödelse och sägs hämta lycka.

Efter en lång dag på bussen och i Cairo var det dags att åka till hotellet där vi skulle övernatta. Hotellet, Swiss Inn, låg lite utanför centrum, i Giza och på vägen dit fick vi se första skymten av pyramiderna! Att få se pyramiderna plötsligt bara stå där mitt bland allt annat var så otroligt. Det var en så overklig känsla! Vi var alla häpna och kunde bara stirra. Väl framme på hotellet blev det en snabb-dusch och sedan åkte vi, jag och Kirsi, iväg till centrum av Cairo för att upptäcka lite mera av staden på egen hand. Vi gick ut från hotellet och skulle ta taxi till närmaste metrostation, men alla taxin skulle ha oförskämt mycket pengar och vi fick tacka nej till en och annan taxi. Vi gick sedan över vägen till andra sidan för att pröva vår lycka där. Vi stod en stund, men inga taxin syntes till. Men då stannade en yalla yalla-buss (en liten minibuss som det finns massor av i Egypten, och lokalbefolkningen använder mest dessa för all vardaglig transport) och undade vart vi ska. Vi förklarade då att vi skulle till närmaste metro stationen, de sa okej, vi hoppade på och så började vårt lilla äventyr.

Väl ”ombord” på yalla yallan, var det trångt och jag och Kirsi hamnade ifrån varandra. Hon stod längst bak med en massa Egyptier och jag fick sitta längst fram med alla Egyptier stirrande på mig, och vissa vågade sig även att fråga mitt namn och var jag kom ifrån. Där satt jag – en blek västerlänning, och framför allt en kvinna, och ännu till med bara en klänning på mig, jag måste ha varit den mest lättklädda kvinnan de sett på länge. En lång, rolig och spännande yalla yalla tur senare, kom vi äntligen fram till metro stationen. Vi lyckades köpa biljetter åt oss, hitta rätt spår och till och med hitta rätt metro som åkte åt rätt håll, jag var ganska stolt över oss! Även här lös vi i vår osamhörighet där vi stod bland alla Egyptier. När metron väl kom, var det några unga flickor som visade oss till rätt metrovagn där bara kvinnor är tillåtna. Det var ganska skönt att kunna åka i metron utan den vanliga manliga uppmärksamheten, men visst stirrade dessa kvinnor på oss lika mycket. När vi kom till vår station, hoppade vi av metron och gick upp till marknivån. Här öppnade sig Cairos nattliv framför våra ögon, och man märkte att vi hade kommit till en storstad.

Efter att vi navigerat lite, och efter att vi fått många tips av Egyptier som bara stannade och frågade om de kunde hjälpa oss träffade vi en man som frågade på engelska var vi kom ifrån. Vi svarade då att vi kom från Finland, och så utbrister han på klar och tydlig finska ”Moi, mitä kuuluu?”. Han sa att han bor i Finland och är i Egypten på semester. Det här trodde vi ju inte på, eftersom det är vanligt att människor säger sådana saker för att sälja något eller prata med någon. Men så drog han fram sin plånbok, och där fanns ett Finländsk körkort, ett Kela-kort och ett busskort! Vad är odsen att två Finländska flickor i en miljonstad, träffar på någon som kommer från Egypten men bor i Finland? Det var så random, jag kan ännu inte riktigt tro att det var sant. Hur som helst hjälpte han oss i rätt rikting och snart var vi framme vid en av shoppinggatorna. Vi tittade runt i många butiker, och Krisi köpte en handväska men jag hittade ingenting som tilltalade mig värst mycket. Men det var roligt att få se Cairo på kvällstid, och resan, eller äventyret, till centrum var den bästa delen av hela resan! Efter att vi tröttnat på att gå omkring, tog vi taxi tillbaka till hotellet, åt en god middag och gick till rummet.

Dag 2 i Cairo var det väckning kl.06.15, och start 07.15 för att vara bland de första på vårt första besöksmål – pyramiderna. Här stod vi sedan i kö för att få köpa biljetter för att få gå in i själva pyramiderna. De tre pyramiderna vi besökte är de mest kända – Cheopspyramiden, Chefrenpyramiden och Mykerinospyramiden. Av dessa kan man gå in i Cheops och Chefren, och jag köpte biljett för att gå in i båda. Vi började med Cheopspyramiden. Där fick man gå med ryggen böjd genom trånga gångar som gick uppåt tills vi kom till själva rummet fär faraon nångång låg i sin sarkofag. Det fanns inte så mycket att se inne i själva pyramiderna, men känslan av att stå där i en c.4000 år gammal byggnad var overklig. Och när man tänkte på hur de första människorna som gått in i pyramiden kännt sig, kände man sig ganska liten i jämförelse. Tänk att bryta sig in i någons grav, och gå genom långa trånga och mörka gångar och inte veta vad man kommer att möta, ganska kusligt. Som nästa gick jag in i Chefrenpyramiden, gången till själva gravkammaren var inte lika lång som i föregågende pyramid, men mera trång istället. Det var så otroligt att få besöka pyramiderna, jag saknar ord för att beskriva hur fint det var! I samma väva besökte vi även Sfinxen. Denna enorma staty föreställande en farao med lejonkropp var minst lika häpnadsväckande som pyramiderna. Så häftigt att besöka ställen man förut bara läst och drömt om.

Efter det tunga besöket till pyramiderna och Sfinxen åkte vi till en guldsmedsaffär (Egypten är känt för sitt guld) där man kunde köpa souvenirer, smycke osv. Då började vi redan vara jätte hungriga så nästa stop var på ett lunchställe som hette Alesba. Det var ett väldigt trevligt ställe med helt okej mat. Där kunde man även rida kamel om man hade lust, men det stod jag över denna gång.

Sista stoppet i Cairo var den gamla delen, eller den koptiska (kristna) delen av Cairo. Här besökte vi en kyrka, en synagog och så stannade vi på en smal gång vid en liten bokhandel, där jag fyndade 3 böcker. Sedan återstod en 6 timmars bussresa tillbaka till Hurghada, dit vi kom fram c.20.30.

Detta blev ett väldigt långt inlägg, men hur annars ska man beskriva en så minnesrik resa till Afrikas största stad, besök till fornhistoriska sevärdheter och äventyr som gett minnen för livet? Jag kan inte ens beskriva hur härligt det var, det går inte att beskriva i ord. Res själva, jag lovar att ni inte ångrar er. Efter ett maratoninlägg är det väl bara rättvist att jag även bjuder på lite bilder, men tyvärr så samarbetar inte min dator med mig för tillfället så får tillägga bilderna senare.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: