Bentley 9 veckor

När Bentley var 9 veckor var han betydligt livligare. Han kände sig mer som hemma tror jag, och han bets (på lek) ofta. Suck. Men han var också en riktig sötis som gillade att krypa upp i famnen, ge blöta pussar och somna på ens fötter.

Vi åkte allt längre sträckor i bilen, och besökte en födelsedagsfest i Degerö. Där träffade vi barn, vuxna och den minsta chihuahuan jag någonsin sett. Chihuahuan, Namu, var först rädd för Bentley när han bara ville snusa och leka men senare kom Namu fram och snusade lite.

Bentley fick även de första fästingarna, två stycken. Så äckliga de är!

Vi övade även på att vara ensam hemma. Jani och jag firade vår 1 års bröllopsdag, och lämnade Bentley ensam hemma en stund. Min mamma kom och gav mat åt honom och gav honom sällskap efter en stund, men sedan var han igen ensam tills vi kom hem. Och jag tror det gick superbra. Ingenting var söndrat och när vi kom in genom dörren kröp det fram en liten valp under soffan som såg ut som om han just vaknat. Visst var han glad att se oss, men det verkade som om han inte hade någon panik medan vi var borta. Duktiga Bentley!

Bentley blev hela tiden bättre på att komma när man ropade hans namn, och på att sitta och ligga på kommando.

Vi har ingen våg hemma, så en dag åkte vi in till Musti & Mirri för att väga Bentley, och då vägde han 8,4 kg. Vi fick veta att hans bror vägde 8,1kg så ganska samma utveckling.

Vi besökte stugan några gånger, Bentley gick i vattnet så tassarna blev våta, men vågade inte komma djupare. Annars gillar Bentley när vi är på stugan, där får han gå lös och upptäcka på egenhand. Samma sak hos mamma och pappa, de har en terass på bakgården och där under brukar han gå och nosa. Hans favoritställe är nog blåbärsbuskarna på bakgården hos mamma och pappa. Där brukar han få fnatt och skutta omkring som en kanin, kasta sig på rygg, och gömma sig.

Vi gick även små skogspromenader och Bentley var alltid lika glad, så länge vi var med förstås. Grannens hundar var lite skrämmande tyckte han när vi gick förbi där, de har en stor inhängnad ute där hundarna är och när de såg/hörde oss började de skälla och morra, och det var inte så roligt tyckte Bentley. På samma promenad fick vi även se två stora hästar på närahåll, så nu har han fått se det också. Mycket nytt alltså. Men bra att han blir van redan som liten. För det var han ännu som 9 veckor, riktigt liten.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: