Om annorlunda moderskap och mina fyrbenta barn

Det hände en grej häromdagen. Vi satt och åt på en uteservering, och hade hundarna med oss. Det kom snart en mamma med två barn till samma restaurang. Pojkarna, gissningsvis 5 och 3 år gamla, lekte en bit ifrån medan mamman beställde mat. Hon bad pojkarna vara försiktiga, men det tog inte länge förrän den äldre släppte ifrån ett tjut och började gråta. Han hade fallit, skrapat upp knät och var otröstlig. Mamman bad pojken lugnt lugna ner sig. De satte sig alla ner vid bordet och vips hade mamman grävt fram desinfektionsspray, sterila förband och plåster. Jag och Jani tittade på varandra, log med beundran och jag sa ”mammor – de är nog förberedda på allting!”.

När vi skulle åka hem öppnade jag bildörren och var tvungen att flytta på hundarnas koppel, extrakoppel, vattenskålar, matskålar, vattenflaska, fästingpinsetter, uppblåsbara skyddskrage (Bentleys, han har fått hotspot 😦 ) och mjölksyretabletter för att själv få plats i bilen. Då log jag för mig själv och sa ”hundmammor – de är nog förberedda på allting!”. Kände mig nöjd över mig själv, och kände att även jag var lika bra mamma till mina hundar, som mamman till sina pojkar.

Ibland är barn inte tvåbenta varelser som delar din dna. Ibland är barn fyrbenta adopterade varelser som du älskar precis lika villkorslöst.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: