Det nya normala

Jag räknade precis att jag nu jobbat hemifrån i sju veckor pga hela den här korona-situationen. Det låter länge, men samtidigt vet jag inte vart sju veckor tagit vägen? Känns som om jag inte hunnit ”ta vara” på den här tiden hemma. Är det pga jag är van vid det här nu? Tycker det här är det nya normala? Jag tänker ganska mycket på hur det kommer vara att återgå till kontoret. Lågstadierna öppnas tydligen gradvis upp så jag gissar att vi också kommer återgå till kontoret snart när alla föräldrar är fria att jobba igen? Men inget är bestämt så jag vet inte.

Jag har ingen väckarklocka som ringer varje morgon 05:00 i varje fall, som jag har när jag jobbar på kontoret. Jag vaknar av mig själv mellan 7-9 varje morgon, och börjar jobba när jag stigit upp. Hundarna fattar inte riktigt varför jag bara stirra på en skärm i flere timmar, men annars verkar de nöjda. Kommer vara tvungen att gradvis börja vara längre borta igen sen när kontoret öppnar, för att inte bli en alltför stor förändring på en gång nu när vi mest är hemma.

En sak jag minsann inte saknar är arbetsresorna. Det är otroligt hur mycket mer tid det finns i en dag när jag inte sitter 3 timmar i en bil. Räknade också ut att jag sparar närmare 400€ i månaden i bränslekonstnader, vilket ju är sjukt!

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: