Tesla 2 år

Idag fyller den här lilla valpen 2 år. Hon är ju inte en valp mera, men hon kommer alltid vara min lilla valp. Hon har varit hos oss i dryga ett och ett halvt år, men det känns som om hon alltid funnits, alltid varit vår. Hennes sammetslena nos, kinuskifärgade ögon och ljuvliga personlighet och finurliga sätt – skulle inte byta det för någonting.

Tesla älskar att vara ute och att gå promenader. Jag har haft henne mindre lös och mer i koppel, för det funkar helt enkelt inte att låta henne springa. Hon måste ha mycket jakthund i sig, för är hon utan koppel tror hon att hon är fri att springa efter varje lukt hon möter och inkallningen är inte 100%. Det skulle kanske gå och jobba på det här, men tillsvidare har jag henne till största del i koppel.

Här på bilden ser ni även den vita GPS:en vi har fast i hennes sele. De få gångerna hon får springa fritt följer jag alltid med henne via GPS:en när hon springer utom synhåll.

Tesla har de mest konstiga ställningarna när hon vilar. Hon brukar sitta på armstödet med benen och hänga ner med rumpan i soffan, här är hon dessutom vänd så hon kan vila huvudet på ryggstödet. Hennes bakben är superlånga, och hon kan lätt använda bakbenen som dyna också, det är helt otroligt. Kallar henne för Peppi Pitkätassu ibland.

Förutom jakthund är hon även vakthund. Hennes egna revir är heligt och hon reagerar på varje ljud. Hon sitter i fönstret och vaktar på dagarna när hon inte sover, och vi vet alltid genast om någon är på väg hem till oss utan att meddela. Tesla meddelar nog.

Eftersom vi går mera i koppel har hon blivit ganska bra på det, och drar inte lika mycket. I början av promenaden kan hon vara så ivrig att hon drar, men slutar när man ber. Här gick vi i så högt gräs att hon inte såg, och ställde sig helt enkelt upp på bakbenen för att se vad som pågår.

Fin är hon! ❤ Hon gillar att ligga på ryggstödet av soffan, kanske för att hon har bra utsikt därifrån?

På stugan är nästan enda stället hon får springa fritt. Det älskar hon, och brukar spurta runt runt i sådan fart att man knappt ser hennes ben. Hon brukar gå på små upptäckningsfärder, men springer inte längre lika långt bort som hon brukade, utan håller sig rätt nära och kommer alltid tillbaka.

För oss, vars första hund var en stor Berner sennen, känns Tesla väldigt liten i jämförelse. Inser inte, att hon egentligen är en mellanstor/stor hund. Hon väger 25 kg ungefär, höjden har jag inte mätt. I somras, när vi var på roadtrip med barnen och hundarna och jag bokade in stugor för oss att övernatta i, blev jag tillfrågad hur stora hundar vi hade med oss. Då svarade jag ”En stor, och en liten”, tills Jani efteråt skrattade och påpekade att vi nog i själva verket inte har en liten hund, utan en jätte stor och en stor.

Här är våra två nyaste familjemedlemmar i en och samma bild. Närmare än så har Tesla och Runo inte träffats, och baserat på hur hon reagerar på honom kommer de nog aldrig att träffas närmare heller. Hennes inre jakthund tar över direkt. Det tog länge för mig att få henne att sitta lugnt för den här bilden.

Jag skulle nog säga att Tesla lugnat ner sig sen hon kom till oss, men hon har bara en så annorlunda personlighet än vår andra hund. Hon en är alert, aktiv, vakthund med superbra jaktsinnen. Men hon är också gosig, gillar närhet och kärlek och vill vara allas kompis. Och barn älskar hon verkligen, lite för mycket ibland. Hon förstår inte alltid att hon är för stor för att hoppa på barn, något som säkert beror på att hon helt enkelt inte är van vid småbarn. Men för oss är hon perfekt! ❤

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: