5, 4, 3, 2, 1 – listan

Måndag och bara tre veckor kvar till vintersemester. Den är jag i behov av, minst sagt. Kanske kickar vi igång mars-bloggandet med en lista från Elsa Billgren? Listor brukar funka för mig när jag behöver komma i gång med skrivandet igen. Här kommer 5, 4, 3, 2, 1 – listan.

5 tankar

  • Kan det inte bli vår redan, tack? Att vi hade plus sju grader förra veckan (eller var det veckan innan?) gjorde att min vår-längtan kom med fart. Tänk att få göra trädgården i ordning för sommaren? Bara, torra vägar, knoppar på träden, första besöket till sommarstugan? Ryser av välbehag av bara tanken.
  • Om en vecka har jag jobbat hemifrån i ett helt år. Ett år sedan tog jag mitt pick och pack på kontoret och jag kan räkna på två händer antalet gånger jag åkt till kontoret sen dess. När koronasituationen tillfälligt var bättre på sensommaren jobbade jag på kontoret en gång i veckan, men det tog inte länge förrän jag förflyttade mig till 100% distansjobb igen.
  • Eftersom det är 99,9% säkert att distansjobbet fortsätter över sommaren ser jag framemot ännu en sommar hemma. Det ska bli skönt och det ser jag framemot, men samtidigt stressar jag över hur jag ska kunna ta tillvara på den här tiden hemma? Känner att förra sommaren bara gick förbi, utan att jag hade tid att njuta av lyxen av att jobba hemma. Hur ska man maximera njutningen? Kanske man ska införa någonslags rutin, som morgonte på trappan varje morgon? Eller verkligen se till att ta sina kafferaster/tepauser varje dag, kanske på terassen? Brukar vara usel på att ta paus, jobbar oftast i ett kör ända till lunch, och så i ett kör tills jag loggar ut för dagen.
  • Jag ser mig själv numera som vuxen. Det tog jättejättelänge, men nu vid 33 år räknar jag mig själv som vuxen. Vet inte när det hänt, för kommer ihåg att jag alla mina 20-någonting år vägrade se mig själv som vuxen, och jag kommer ihåg hur vi med mina kompisar undrade hur vi någonsin skulle kunna skaffa barn när vi ännu själva var barn? Har inte tänkt på det här på flere år, men en dag förra veckan kallade jag mig själv för vuxen och insåg – att det är jag nu. Kanske är det att så många av mina kompisar numera har barn, och jag har så många barn i min närhet som fått mig själv att inse att jag inte längre själv är ett barn? Kanske är det allt ansvar man numera har som gett den insikten? Vem vet.
  • Jag processerar saker hemskt mycket på natten tydligen. För förra veckan drömde jag om något som hänt dagen innan minst fyra gånger. En dag tappade en häst i stallet sin sko – jag drömde att min häst tappade båda framskorna. En dag såg jag en romantisk film – jag drömde att jag var tillsammans med huvudkaraktären. En dag studerade jag på en spanska kurs – jag pratade spanska i drömmen. En dag pratade vi mycket om en viss person – jag drömde såklart om denna person samma natt.

4 bilder från helgen

Mamma bjöd oss på kaffe och donits, nam!

Vi är superförsiktiga med hygien och att undvika smitta, men igår gjorde vi något ”förbjudet”. Vi gick på brunch. Borden var minst två meter ifrån varandra och restaurangen krävde förhandsbokning för att kunna beräkna bordsplaceringen på ett tryggt vis, och de tog bara in 40% av kapaciteten – men ändå fick jag lite ångest, och kommer nog inte göra om det innan koronasituationen blir bättre. Trots att vi själva använde munskydd och handdesinfektion var det som att folk sedan glömde hålla avstånd i kön till maten? Men lokalen, Konepaja, var unik och fin på sitt sätt.

3 skärmdumpar

Oftast tar jag skärmdump av saker jag vill komma ihåg, eller vill kolla upp senare. Rekommendationer på TV-serier och läppstift till exempel. Eller denna fina bildtext på Instagram som jag tyckte summerade livet så fint på något vis ”Det sägs att en människa behöver bara tre saker för att vara lycklig: Någon att älska, något att göra och något att hoppas på”. ❤

2 känslor

Den senaste veckan har varit en berg och dalbana av känslor pga tragiska händelser i vår närkrets. Har blivit påmind om att aldrig ta någonting för givet. Förlåt för deppig och mystisk punkt på listan, men det får bli så tills vi får veta mer och jag kan berätta.

Punkten ovan har även fått mig att inse hur mycket jag älskar Jani. Känner mig lite nykär i honom för tillfället, och det är i sig självt en skön känsla, men det är minst lika fint att inse att man fortfarande/igen är kär i någon man snart firar fem år av äktenskap med.

1 plats

Sommarstugan. Nu är längten stark. Men snart så, kan riktigt känna hur det pirrar i kroppen i väntan på sommaren och sommarstugan.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: